Äntligen har jag broderat klart min barndomsteckning! Mönstret tog lång tid att göra. Det kändes som jag broderade på varje stickklubb i flera månader. Garnet tog slut. Men nu är den färdig.

Material

Aida-väv. Moulinegarn i färgerna 310, 718, 726, 905 och 3765. Mellanlägg till baksidan. Upphängning.

Gå gjorde jag

Först av allt fotade jag av teckningen, stoppade in den i datorn och försökte göra ett mönster av det. Jag anpassade mig efter bredden på upphängningen och räknade hur många rutor som fick plats på bredden. Jag provade med olika färger och placering. Namnen uteslöt jag.

Efter det broderade jag så mycket jag kunde för att bli färdig i tid. Jag ville nämligen ge den till min mamma när hon fyllde år. På födelsedagen strök jag in kanterna och på med mellanlägg på baksidan. Viktigt att tänka på var att jag skulle vika översta kanten sist eftersom upphängningen behövde en kanal att träs igenom. Så den blev färdig i sista stund.

Slutsats

När teckningen hamnat i datorn var det dags att välja färger. Jag hade chansen att byta originalfärgerna och det gjorde jag. Den svarta konturen var jag tveksam till först. Jag broderade färgerna först och allt det svarta sist, men jag tyckte det blev bättre och bättre ju mer svart jag hade broderat dit.

När det svarta garnet tog slut gick jag till Broderi & Garn och köpte mer. Där fick jag även tips på hur jag kunde göra ögonen – med en fransk knut. Jag hade testat att göra kryss innan, men det såg inte alls bra ut. Jag funderade också på om jag skulle lämna ansiktena helt blanka, men jag nöjde mig med att bara fota det.

Broderad april-maj 2013.