Februari 2013

Postad . Kategorier Månaden som gått. Taggad i

Februari har flutit på. Mest har tid har stickningen tagit, tack vare både Stickklubben och Stickpodden. Jag har hunnit få upp två gamla projekt, nyckelgömma och kamerafodral, och fotat några som jag håller på att skriva om nu. Det tar rätt lång tid att skriva om gamla och omfattande projekt.

Sy

Mitt stick- och virknålsetui fortsätter att växa fram på pappret. Ett svartrandigt tyg är inköpt och jag har mätt och fördelat fickorna i mina skisser. Jag har ännu inte börjat klippa i tyget. Förhoppningsvis kommer jag göra det under mars för jag vill att mina stickor och virknålar ska få ett hem snart.

En lång dragkedja är inköpt. Den kommer utgöra en del av en annorlunda slips. Den bör inte ta så lång tid att sy, så förhoppningsvis kommer den upp här på bloggen snart.

Sticka

Den första strumpan är färdig! Själva avmaskningen vid tårna var väldigt krånglig, men jag hittade en video på Youtube där instruktören maskade av exakt lika många maskor som jag hade. Så det gick bra i alla fall.

När första strumpan var färdig fortsatte jag faktiskt inte på den andra direkt. Istället började jag sticka två koftor, som jag ville ha färdiga så snart som det gick. Den första är nu färdig och den andra är det inte mycket kvar på. Efter det kommer jag sticka socka nummer 2.

Inom stickvärlden finns det något som heter Second sock syndrome (sss). Det innebär att när man är färdig med första sockan är det inte så lockande att gå igenom hela mönstret en gång till för att sticka den andra sockan. Jag tänker få gjort den andra sockan så snart som möjligt. Annars kan det nog dröja onödigt lång tid innan jag har mina två Twisted lace socks.

När det kommer till Stickpodden har jag kommit till avsnitt 14. Det senaste avsnittet som släpptes var nummer 20, så jag har fortfarande en bit kvar. Men jag kommer ut och resa nästa vecka, så då klämmer jag nog av två eller tre avsnitt. Det mesta lyssnade jag på tåget till och från Örebro, samtidigt som jag stickade.

Och Stickklubben i Göteborg fortsätter att träffas och locka nya människor till sig. Underbart! Dock lärde vi oss att undvika att sticka på Hagabion.

Övrigt

På second hand hittade jag fyra virknålar, en maskhållare och två hängare till bonader till det ringa priset 50kr. I framtiden kommer jag fortsätta kolla på sådana saker när jag går i second hand-butiker.

Till Alla hjärtans dag designade och broderade jag ett iPhone-fodral. Mönstret var inspirerat av det kända spelcitatet ”All your base are belong to us”.

Slutsats

Det har blivit mer stickning än jag trodde från början. Det beror mest på att jag inte hade räknat med att lyssna på Stickpodden och gå på Stickklubben varje torsdag. När koftorna är färdiga och jag börjar på socka nummer 2 kommer jag försöka flytta fokuset till symaskinen. Jag har ju ett etui och en slips att sy ihop. Under nästa vecka vill jag få upp det svårskrivna inlägget om min ullkappa. Det tar mer tid att få ihop de där inläggen än jag trodde från början, men det beror nog mest på att jag är så petig och vill få det fint och bra redan från början.

All your base are belong to us-bonad

Annorlunda idé på mönster till bonad

Postad . Kategorier Broderi, Övrigt. Taggad i , , ,

Just nu lyssnar jag (fortfarande) ikapp på Stickpodden. Igår pratade de om bonader. En bonad har vanligtvis något traditionellt mönster med ett gammalt budskap.

För ett par veckor sedan gick jag igenom stickor och virknålar i en second hand-butik. Då hittade jag även två hängare till bonader, som inte hade bonader hängades i. Totalt gav jag en 50-lapp för prylarna, vilket är ett väldigt överkomligt pris. Jag kommer fortsätta kolla på stickor och virknålar och sånt i framtiden när jag besöker second hand-butiker!

Åter till bonaderna. Karin och Elin, i Stickpodden, pratade om att man kunde be barn måla en teckning och sedan brodera av den teckningen och hänga upp den som en bonad på väggen. Stickpoddens förslag satte igång min tankebana och nu vet jag precis vad jag ska brodera och hänga på mina hängare. Men vad det är avslöjar jag inte än!

Tills dess fortsätter jag skriva på inlägg om mina två kappor jag sytt. Ni läsare får inspireras av en färdig bonad så länge. Den hänger på väggen här hemma och det är min sambo som ändrat texten på en bonad hans farmor broderat. Originaltexten lyder ”Ät i lugn och ro så blir du glad och go”. Denna bonad inspirerade mönstret jag broderade på All your case – iPhone.

Uppdaterat 2013-03-03:

Den bonad min sambo ändrade texten på har en tvilling med originalmönstret kvar. Idag kom den fram och blev fotad, så jag lade till den i galleriet nedan.

All your case iPhone-skal

All your case – iPhone

Postad . Kategorier Broderi, Egen design. Taggad i , , ,

”All your base are belong to us” broderat på ett skal till iPhone, fast med en twist. Eftersom iPhone-skal heter iPhone case på engelska så justerade jag base till just case i det kända citatet.

Bakgrund

Min sambo köpte ett billigt iPhone-skal att brodera på för en tid sedan. Dock böjde sig skalet när garnet borderades på och den kändes sladdrig. Så när Alla hjärtans dag närmade sig och jag fick den bra idé på mönster kunde jag bara inte låta bli att förverkliga den.

Citatet ”All your base are belong to us” kommer från spelet Zero Wing. Spelet kommer från Japan och den krångliga engelskan kommer sig av en dålig översättning från japanskan.

Aybabtu

Bilden är hämtad från Wikipedia*

Material till broderat iPhone-skal

Jag köpte Neostitch på coolstuff.se. En något dyrare version av iPhone-broderi, men bättre kvalitet tänkte jag. Det följde med tre garner, grått, blått och rosa, tillsammans med nål och några mönster. Garner köpte jag på Panduro. Färgerna blanc, 613, 611, 720, 154 och 310.

Så gjorde jag

Först satte jag ihop ett mönster. Jag utgick från bilden ovan med tre nyanser på bokstäverna och orange och lila som komplement till den svarta bakgrunden. Garnet klippte jag i halvlånga bitar, eftersom det slets snabbt. Jag sydde med dubbla trådar.

Rutnätet är 33×69, men ytterst på sidorna finns en extra rad med hål, som egentligen inte är hål som går helt genom silikonet. Jag bestämde mig för att trycka nålen genom de raderna också, även om det krävdes hårdare tag. Jag broderade även runt hålet. De mönster som följde med visade att de lämnat ett fyrkantigt obroderat hörn där, men jag kände att det inte skulle passa. Även i de rundade hörnen och vid laddkontakten i botten hade de kapat några stygn.

Tanken med detta skal var att ge det till min sambo på Alla hjärtans dag. Därför lade jag extra tankekraft på inslagningen. Det vadderade kuvertet, som skalet kom i, återanvände jag och klistrade bara på en lapp. På lappen spann jag vidare på justerade citat från spelet. Jag skrev ”Somebody set up us the comb”, där ordet bomb är utbytt mot comb. Jag var väldigt nöjd med resultatet.

Slutsats

Att brodera på silikon skiljer sig från att brodera på aidaväv. Jag kunde bara sticka nålen genom ett hål åt gången, istället för två, och fick vända på skalet varje gång. Tråden slets snabbare allteftersom det blev mer garn i hålen. Det tog mycket längre tid att brodera än jag trodde, så tålamod behövs om hela ytan ska täckas. Jag hade velat ha ett tomt mönster med alla prickar markerade för att kunna anpassa mönstret till kamerahålet och de rundade hörnen. Denna gång hade jag tur eftersom de viktigaste delarna i mönstret inte påverkades.

Trots allt är både jag och sambon nöjda med resultatet. Dock har silikonet fått en blå nyans efter att den förvarats i en jeansficka, men det kan bero hur mycket byxorna torrfäller.

* Bildkälla: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Aybabtu.png

Stickklubben Hagabion

Undvik Hagabion om du vill sticka

Postad . Kategorier Stickklubben. Taggad i

I torsdags var Stickklubben på Hagabion. Tre nya ansikten fick vi bekanta oss med och denna gång så var det stickning, virkning och krokning som gällde. Jag åt en frasig croissant och drack en väldigt smakrik äpplemust. Alla hade ätit och druckit gott och stämningen var lika god.

Sedan gick kvällen. Det blev mer stimmigt och det var ganska trångt. Någon gång efter kl 20 dämpade de belysningen, vilket ur sticksynpunkt inte är så bra. En stund senare bad en ur personalen oss att sticka vid baren istället, eftersom de hade ett sällskap på nio personer som ville äta. Vid det tillfället fanns det vin kvar i ett glas och en kopp kaffe hade precis landat på bordet. En ur vårat sällskap gick fram och frågade mer om varför vi ombads att lämna vårat bord. De ville ju ha bordet till gäster som skulle äta mat och vi kunde ju sätta oss i baren istället. Men de sa även att de inte skulle ha något emot att vi kom dit och stickade på dagen istället (när vi jobbar, går i skolan och praktiserar).

Den stora frågan är: Varför tyckte de att just vi skulle flytta på oss? Hade de gjort samma sak om alla hade suttit och pillat med smartphones istället för att sticka? Det fanns folk runtomkring som varit där längre och bara satt och pratade, fast utan att sticka samtidigt och när jag beställde i baren så satt det folk där och åt också.

Det var mitt första besök där, så jag vet inte om de brukar göra så mot sina gäster, men Stickklubben kommer inte komma tillbaka dit.

Jenny och Joanna har bloggat om detta också.

Stickning på tåg

Slut på garn under tågresa

Postad . Kategorier Övrigt. Taggad i , ,

I helgen gjorde jag en tripp till Örebro. 2 timmar och 42 minuters tågresa utan byte. Ett ypperligt tillfälle att sticka och lyssna på Stickpodden!

Det första jag märkte var att jag glömt ta med strumpsticka 4,5, som jag behövde till mudden på en ärm. Sticka 5 hade jag med, så jag kunde börja på ärmen, men istället började jag på kofta nummer 2. Då upptäckte jag att jag stickat fel på kragen på kofta nummer 1.

Nåväl, jag passade på att sticka hos de jag besökte, innan jag somnade och innan frukosten. Det var gott att ha något att göra med händerna. När jag kom till att sätta markörer märkte jag att jag bara hade två stycken men behövde fyra. Då tog jag bara lite skräpgarn och gjorde provisoriska markörer. Funkar lika bra. Nu vet jag också mer vad mitt reseetui för stickning på väg ska innehålla.

Under tågresan tillbaka tog det ena garnet slut. Koftan är randig och på den ena färgen var det ungefär 15 cm kvar när varvet var slut. Bra det i alla fall.

Hur som helst hade jag Stickpodden i öronen medan jag stickade på tåget. I ett avsnitt berättade en av dem att de under julen lärt sig hur markörer funkar. Det var alldeles nyligen jag själv lärde mig det! Hon beskrev hur hon tidigare använt markörerna och det var exakt samma som jag gjorde tidigare. Hög igenkänningsfaktor där. I samma avsnitt pratade de om Little Coffee Bean. Det var med den jag lärde mig att använda markörerna. Vilket sammanträffande!

Fyra fodral på hög

Kamerafodral till Sony

Postad . Kategorier Accessoarer, Egen design, Sy. Taggad i ,

Detta är mitt andra handsydda kamerafodral. Det första kommer jag skriva om senare. I bilden ovan är det fodralet som ligger överst.

Material

Ett fuskläder jag köpte i Canada 2006. På lappen som satt på rullen stod det 100% unknown fibers.  En mjukt och tunt fodertyg. Textillim, eller annat lim som fäster bra. Kardborreband.

Att sy ett kamerafodral

Måtten tog jag direkt från kameran. Jag lämnade lite marginal när jag ritade ut mönstret. Först sydde jag ihop på baksidan. Sedan vrängde jag och sydde ihop botten. För att dölja skarven på baksidan limmade jag fast en bit snöre. Det var svårt att inte kladda för mycket lim utanför, men det blev bättre än utan snöret.

Till foder sydde jag ihop en liten påse som jag fäste i fusklädret. Till locket klippte jag en egen bit fodertyg. Kardborrebanden hade lim på baksidan, men jag förstärkte ändå med stygn. Stickningarna sydde jag mer för att fodralet skulle hålla formen än för att de skulle vara dekorerande.

Sytt för hand september 2010.

http://elsbth.se/blogg/index.php?post=fodral-till-min-sony-kamera

Stickklubben 7 feb 2013

Postad . Kategorier Sticka, Stickklubben. Taggad i

I torsdags var jag på min tredje träff med Stickklubben i Göteborg. Stickklubben har verkligen satt fart på stickningen i mitt projekt för 2013!

Fakta om Stickklubben

Den första Stickklubben började i Kalmar i mars 2010. Sedan inspirerade det stickintresserade i Göteborg som träffades första gången den 17 januari 2013. Alltså missade jag bara första träffen, då jag läste om Stickklubben i Göteborg efter första träffen.

Vi i Göteborg är ett gäng folk som gillar att sticka. Vi träffas på något café eller restaurang på torsdagkvällar (och bonusonsdagar) och stickar, byter tips och råd och pratar hela kvällen.

Det första jag stickade med Stickklubben var en grön strumpa, min första strumpa. Av den lärde jag mig att när man stickar strumpor ska rätsidan vara utåt och avigsidan inåt. Det blev tvärtom när jag stickade den och när jag vrängde den var det enklare att sticka. Av den andra saken, som jag påbörjade i torsdags, lärde jag mig att använda stickmarkörer ordentligt. Jag hade använt dem helt fel tidigare så stickningen såg förvirrad ut. Det löste sig tack vare klubben!